När du får hem en Burma i ditt hem, så kommer du att f� ditt liv berikat med en stor portion av gl�dje.
F�rutom den rika, gl�nsande bruna p�lsen och de stora guldgula �gonen som kanske �r det f�rsta som attraherar dig av rasen, s� �r det Burmans personlighet som f�r dig f�ngad f�r livet.

Burmans behov av m�nskligt s�llskap �r smickrande och bra f�r ditt ego..
Den �r ett mycket tillgivet och socialt djur.
Burman �r den ultimata s�llskapskatten. De �lskar att vara med folk, leka med dem, och underh�lla dem.

En Burma vill hj�lpa till och vara med d�r du �r! De �r t.o.m. lite 'hundlika' i sitt upptr�dande.
De kr�ver t�t fysisk kontakt med SINA m�nniskor - en del tycker de �r som �frim�rken' f�r de vill nästan klistra sig fast vid ditt skinn. De avskyr ett tomt kn�, kommer att f�lja dig fr�n rum till rum, och vill sova i din s�ng med dig, allra helst under t�cket hopkrupen p� eller t�tt intill dig.

Burmans k�rlek �r emellertid inte bara en helt blind tillgivenhet. De �r mycket intelligenta och har en stark personlighet, som ofta tar sig uttryck i avsev�rd envishet.
N�r de leker, f�rs�ker de ofta underh�lla �sin� m�nniska. De v�nder sig bokstavligen runt f�r att kolla om du iakttar n�gra av deras tokiga uppt�g. F�r att roa en burma ha tillg�ng till en massa enkla leksaker.
N�r de har best�mt sig f�r att de vill ha n�got, s� tar de inte Nej som ett svar och vanligtvis funderar de ut ett s�tt att f� som de vill. Detta kan ibland leda till en viljornas strid mellan dig och din Burma. (jag tror det är 15:tonde gången jag lyfter ner 'Eowyn' som har bestämt sig att sitta framför skärmen och jaga allt som rör sig på skärmen medan jag skriver detta)
Sammanfattningsvis �r att vad du f�r med en Burma �r massor med k�rlek, men knappast enformig eller tr�kig. Det �r som att leva med en ny liten familjemedlem som har v�ldigt mycket av egen vilja, och som �lskar dig vanvettigt.

Burmans f�rger och officiella beteckning

Brun - Bur n
Bl� - Bur a
Choklad - Bur b
Lila - Bur c
R�d - Bur d
Creme - Bur e
Brunsk�ldpadd - Bur f
Bl�sk�ldpadd - Bur g
Chokladsk�ldpadd - Bur h
Lilask�ldpadd - Bur j

Burmakattens k�nnetecken �r dess otroliga p�ls. Mycket kort, t�t-liggande, gl�nsande och silkesmjuk, som gjord f�r att klappa. Pga sin korta p�ls k�nns den ocks� extra varm o. go.
Burman �r den enda naturliga bruna kattrasen. Det �r en elegant katt, men muskul�s, och ska k�nnas tyngre �n den ser ut. Den �r dock inte riktigt enf�rgad.

P�lsen har en djupare ton p� ryggen och �r ljusare p� undersidan.
�gonen �r uttrycksfulla. �gonformens rundade undre linje och med en sned
orientalisk �verlinje och �gonen, placerade brett is�r ger den typiska burmalooken
(titta under lugg). �gonen �r vanligen chartreusegula (lik�ren) men klart gula �r den �nskade f�rgen.
Genom Burmans bl� variant som har en bl�gr� p�ls med ljust tennf�rgat skimmer
kan det ibland vara sv�rt att skilja den fr�n raserna Russian blue och Korat. P�lsen �r v�ldigt
gl�nsande och sammetslen och ger d� en illusion av silverskimmer. �gonf�rgen �r alltid gul

Burmakatten fr�n �stern

Det �r inte helt klart vem som f�rst introducerade burman i Amerika. En falang s�ger att den togs till Amerika fr�n Rangoon 1933. Andra s�ger att den kommer fr�n Indien och inte Burma, som kanske namnet antyder. �terigen andra h�vdar att den togs till Amerika fr�n Burma 1933 av dr Joseph C. Thompson, en sj�officer fr�n San Francisco. Han �gde den f�rsta burman i USA och faktiskt den f�rsta i v�stv�rlden. Han kan v�l f� det sista ordet eftersom han skrev (i) artikeln "Genetics of the Burmese: "Den f�rsta burmakatten var en honkatt, importerad till USA fr�n Burma av f�rfattaren, 1930." Hon kallades Wong Mau. Cat Fancy i USA godk�nde f�rst inte denna bruna katt som en ny ras, d� det antogs att hon var en d�ligt typad siames. Dr Thompson hade allts� en katt vars like aldrig tidigare hade sk�dats i USA eller i Europa. Teorin att det var en helt ny variant st�ddes emellertid av Dr Clyde Keeler, Mrs Virginia Cobb och Madeleine Dmytryk. Dr Thompson var medveten om problemen med perimentuppf�dning och hans f�rsta problem var att det inte fanns n�gon burmahane att para (fram) denna nya typ av katt med. Han fick hj�lp av Mrs Billie Gerst och senare Mrs Virginia Cobb, en v�lk�nd siamesuppf�dare. Mrs Gerst och Mrs Cobb var b�da mycket kunniga i biologi, genetik och uppf�dning. Och det var s� det b�rjade - en enda katt, Wong Mau, och en intresserad grupp vetenskapsm�n och erfarna uppf�dare.
Mycket f� m�nniskor vet att burman f�rmodligen �r den enda av de stambokf�rda raserna vars h�rkomst och utveckling noggrant och vetenskapligt har upptecknats sedan dess ankomst till v�stv�rlden. Det �r inte en ras som kommer av en "tjuvparning" eller "jag undrar vad som skulle h�nda om..." -attityd, utan �r en produkt av kontrollerad uppf�dning. Uppf�dningsexperimenten var l�nga och omfattande innan stammen av rena burmor kommit fram. Eftersom det inte fanns n�gon burmahane besl�ts det att para Wong Mau med den ras som var mest lik henne typm�ssigt- en brunmaskad siames. Hon parades med en importerad siames som hette Tai Mau.

1936 godk�ndes burman som ras av amerikanska CFA. Efter andra v�rldskriget togs de f�rsta burmorna �ver till England, d�r exempelvis honan Laos Cheli Wat och hanen Casa Gatos da Foong blev mycket betydelsefulla f�r den engelska burmastammen. Fortfarande var alla burmor bruna. Den f�rsta bl� burman f�ddes i England 1955. Det kom som en liten chock, n�r Chinki Golden Gay producerade en kattunge, som inte hade samma f�rg som de �vriga i kullen. Den f�rsta bl� burman var f�dd, Sealcoat Blue Surprise. Till Sverige kom de f�rsta burmorna fr�n England �r 1957. De var b�da bruna och hette Nilgiris Bura Turea och Pussinboots Fudge. Den f�rsta bl� burman som f�ddes i Sverige var Cherie av Heligholms, 1975. Den f�rsta svenska kullen med bl� burmor f�ddes samma �r fr�n importerna Buskins Blue Jeni Lynd och Hillcross Blue Jester. Det blev tv� hanar, Ming och Morris, samt fyra honor, Minesse, Mitzi, Minouche och Mayong.
Burman - en lagom katt